Mineralturen till Syd-Norge sommaren 2001.
DEL 2
Fortsättning från föregående sida.
 |
|
Fika vid Österdalälven.
|
Måndagen den 25/6 vaknade vi till en vacker solig morgon med blommande ängsklockor längs dikeskanterna och på lägdorna runt vandrarhemmet. Vid 8-tiden startade vi vår fortsatta färd mot alla stenar som bara låg och väntade på vår ankomst. Vägen gick först genom det skogiga gränsområdet mellan Dalarna och Värmland. Leif och Sven-Erik hade då liksom under hela resan synpunkter på röjning och skogsvård, så fort dom såg en träddunge.
Vid överfarten över Klarälven i Stöllet möttes vi av den vackra leende Värmlandsnaturen. I Torsby stannade vi för proviantering och tankning (efter litet kringirrande), innan vi fortsatte genom gränsskogarna mot Norge till Kongsvinger vid Glomma och det ganska öppna jordbrukslandskapet mot Oslo. Trafiken tätnade men flöt på bra genom och mycket under Oslo i vägtunnlar. Eva räddade oss i minibussen, när vi hamnade i fel kö vid en vägtull och skulle kasta norska mynt, som vi inte hade, i en stor tratt. Hon och Ove såg vår penibla belägenhet och hon kom springande och gav tratten vad den önskade, så att vi helskinnade kom genom tullen. I denna vägtull tappade vi också bort Carin och Göran och undrade länge vart dom tog vägen, tills vi efter genomfarten av Oslo fick se dem dyka upp strax intill oss. De hade efter vår skilsmässa hittat en annan väg genom sta´n. Färden gick sedan vidare genom Drammen och Kongsberg till Dalen, där vi skulle övernatta på en camping.
 |
|
Rastplats på vägen mellan Drammen och Dalen.
|
Efter Kongsberg började det bli riktigt härlig norsk natur med svindlande serpentinvägar, djupa grönskande dalgångar och höga snöklädda fjäll. Vi njöt i fulla drag av alla dessa skönhetssyner på gränsen till Hardangervidda. I Eidsborg en knapp mil före Dalen, som låg i en djup dalgång vid sjön Bandak, gjorde vi en kort paus vid ett vackert pensionat ganska högt uppe på fjället. Vi åt god norsk glass och beundrade den undersköna utsikten över fjäll och dal. En bit ned på serpentinvägen mot Dalen upptäckte Marja-Lena, att hon saknade sin plånbok med reskassan. Vi återvände upp till pensionatet, och Marja-Lena hittade sin plånbok på bänken där hon suttit och ätit sin glass. Lättnad hos alla i bussen! Vi tog oss också tid att på nedvägen bese Eidsborgs kirke, en välbevarad mycket vacker stavkyrka från 1200-talet. Tyvärr var den låst, så vi fick bara se den utvändigt. Särskilt Pauli gladdes åt detta kyrkostopp. Han tittar gärna på kyrkor, när han är ute och reser.
Färden fortsatte så på serpentinvägen ned till campingen i Dalen. Vi kunde se tillbaka på en vacker solig och varm (över 25°) resdag.
Tisdagen den 26/6 skulle vårt mineralletande starta, till en början i Telemarks och Aust-Agders fylke, som geologiskt hör till den Sydvästskandinaviska provinsen i den Baltiska skölden.
Till samma geologiska provins hör i Sverige nordvästra Skåne, Halland, västra Småland, större delen av Västergötland, Bohuslän, Dalsland och västra delen av Värmland. I Norge hör till denna provins ungefär Østfolds och Akershus fylke öster om Oslo gränsande till Dalsland och Värmland, samt södra Norge till i höjd med Bergen och västra Norge från Bergen ungefär upp till Namsos norr om Trondheim. Bergarterna i provinsen har en ålder av 0,9 till 1,8 miljarder år och utgörs till stor del av gnejser. I Telemark och Aust-Agder finns ett otal pegmatitgångar i bergen. I en del av dessa har man brutit industriellt värdefulla mineraler. Många av dessa nu oftast nedlagda gruvor och stenbrott (ca 400 med över 100 olika mineraler) har blivit ett eldorado för geologer och mineralsamlare. Från tisdag 26/6 t.o.m. fredag 29/6 skulle vi hålla till i detta område.
