Mineralturen till Syd-Norge sommaren 2001.
DEL 7

Fortsättning från föregående sida.

Många dagars samlande börjar nu märkas och glöden börjar flagna i Hålsjöberg.

Gruppen skulle nu skiljas. Eva och Gunnar skulle till Hunnebostrand, Jonas och Daniel till Sollefteå, Carin och Göran till Sundsvall och Göran sedan till Umeå. Bussfolket hade tänkt övernatta i Mora. Innan vi skiljdes avtackades Birgit och Göran för att de lett sina får så bra. De fick något gott att dricka.

En del av gruppen i Mora.

Bussfolket, Pauli och Marja-Leena, Birgit och Sven-Erik, Doris, Leif, Thore, for alltså först till Mora. Det var hett i bussen och efter en mindre lyckad måltid (dyr, små portioner, inte vällagad mat) på STF-restaurangen och dessutom dåligt bemötande både på restaurangen och vandrarhemmet, beslöt vi att köra hela natten för att komma hem till Umeå snabbare. Vi körde via Orsa, Noppikoski med sin fors i Oreälven och med en originellt inredd vägkrog, Los med kyrka (där Pauli och Sven-Erik stannade och tittade) och nedlagd koboltgruva (besågs av övriga i bussen).

Vi anlände till Umeå vid 5-tiden på torsdag morgon.

Avskedets stund.

Vi alla som deltog i resan tycker, att den var mycket trevlig och givande. Att den blev så lyckad, är Birgits och Görans förtjänst.
De hade före resan lagt ner ett jättearbete på att välja ut de gruvor och stenbrott vi skulle besöka, och på att kontakta markägare och guider för besökstillstånd och för hjälp med att finna åtråvärda mineraler.
Vi fick också utförlig skriftlig information om resedeltagare, resroute med kartor, detaljerade dagsprogram, besöksgruvornas geologi och beskrivning av de mineraler vi kunde ha chans att hitta i respektive gruva eller stenbrott. För allt detta är vi alla resedeltagare Birgit och Göran stort TACK skyldiga! Under resan ledde och hjälpte de oss också på allra bästa sätt. TACK!

---