Albit (röd), rosenbuschit (gul), Norra Kärr fotograferad i UV-ljus. Bildstorlek 6 cm.
©1999 Frej Sandström

KATALOG ÖVER FLUORESCENTA SVENSKA MINERAL

© 1999 Frej Sandström
Litofilen Nr 1 februari 99 Västerås Amatörgeologiska Sällskap
Senaste revision 2001-01-02


Denna lista skall betraktas som ett första försök till kartläggning av Sveriges fluorescenta mineral och är säkerligen inte fullständig. För att nästa utgåva av listan skall bli mer komplett ombeds alla, som har någonting att bidraga med, nya uppgifter eller kommentarer att kontakta Frej Sandström under adress Kungshögsgatan 4, 723 51 Västerås.


En sammanställning av fluorescerande svenska mineral har inte tidigare publicerats. Jag hoppas därför att denna lista skall fylla ett behov, som jag tror finns bland amatörgeologer.
Den enda artikeln om fluorescenta mineral från svenska fyndorter är skriven av Laurent G. (1941). Laurent använde en kvartslampa, som arbetade i våglängdsområdet 310 - 365 nm, med den kraftigaste ljusstyrkan vid 365 nm, alltså motsvarande långvågigt UV-ljus.
I de flesta fall har i föreliggande undersökning stufferna belysts med UV Systems Superbright 200 SW, som är en UV-lampa med en intensiv ljusstyrka och med ett filter, som ger en strålning med våglängden 254 nm. Det är troligen den starkaste lampan, som idag kan uppbringas. Med en svagare lampa kan det för en del mineral vara svårt att få en tydlig fluorescens eller ens upptäcka att mineralet fluorescerar.
Vid belysning med långvågigt UV-ljus (360 nanometer) har VAGS's lampa av Raytech's tillverkning använts. Eventuell förekomst av fosforecsens under kort respektive långvågigt UV-ljus indikeras med ett kryss i kolumnerna betecknade med "Fo" i tabellen nedan.

I de fall fluorescensfärg för ett mineral anges endast vid belysning i kortvåg men inte i långvåg eller tvärtom, beror det vanligen, men inte alltid på att mineralet endast fluorescerar vid angivet UV-ljus. Ibland har mineralet inte testats för båda slagen av UV-ljus. Detta gäller t.ex. fluorescenser enligt Laurent (1941), som använt endast långvågigt UV-ljus. Jag har inte kunnat kontrollera om alla dessa mineral eventuellt även fluorescerar i kortvåg. Detta gäller några mineral från Varuträsk och Utö samt ett antal kvartser från granitpegmatiter.

Ett mineral, som alltid fluorescerar är scheelit. Mineralet har rapporterats från 39 platser i Sverige. Ett annat mineral, som även det alltid fluorescerar är svabit. Svabiten är globalt sett tämligen sällsynt, men finns på 8 platser i Sverige. Även om kalcit inte alltid fluorescerar förekommer mineralet på så många platser att det säkerligen är det vanligaste fluorescenta mineralet i Sverige.

Uppdatering av denna lista sker med jämna mellanrum tills den kan betraktas som någorlunda fullständig. För att nästa utgåva skall bli mer komplett ombeds alla, som har någonting att bidraga med, nya uppgifter eller kommentarer att kontakta Frej Sandström.

Tabell 1.

 Fyndort  Mineral  Kortvåg  Fo  Långvåg  Fo
Aitik Chabasit Grön      
Almunge Plagioklas
Nefelin
Röd
Röd, orange
  Orangegul  
Baggetorp Powellit?
Scheelit
Gul
Blåvit
   
-
 
Banmossen Wollastonit Rosa      
Bastnäs, Riddarhyttan Kvarts Gulorange      
Berghamn, Kramfors Albit
Kalcit
Pektolit
Zirkon
Röd
Svagt rosa
Röd
Gul
     
Bispberg Fluorit Gulgrön      
Björbo, Vansbro Fluorit Gul      
Björkdal Laumontit
Scheelit
Gul
Blåvit
  Gul  
Blanka, Stråssa Uranmineral
Liknande de i Stripa
Grön      
Blåkullberg Kvarts Gul      
Bredsjönäs
Åkers styckebruk
Aragonit
Kalcit
Mikroklin
Prehnit
Gul
Röd
Röd
Röd
     
Bölet
Baryt
Fluorit
Kalcit
Kvarts
Rosa
Gul
Röd
Ljusgrön
 
Rosa
 
 
Ljusgrön
 
Dalby, Skåne Zinkbländ Svagt grön      
Dannemora Kalcit     Gul  
Dylta Kalcit Rosa      
Ersmarksberget,
Storjuktan
Scheelit Blå    -  
Falun (Broddbo, Finnbo, Flinten, Kårarvet) Kvarts Gul   Guldgul  
Forsmark Kalcit Gul (Stuffen juli-87)      
Garpenberg N.
Dolomit
Fluorit
Harmotom
Kalcit
Kalcit (214 m, rum 2522)
Laumontit
Scheelit
Tremolit
Willemit
Mörkröd
Violett, blå
Ljusblå
Röd,orange
Gul
Gul
Ljusblå
Gul
Grön
.
.
.
.
Ljusblå
 
 
Gul
 
 
 
 
Garpenberg S.
Cerussit
Hemimorfit
Hydrozinkit
Kalcit
 Pyromorfit
Willemit
Gulvit
Vit, blåvit
Blå
Röd
 Gul (Brottytor)
Grön
.
.
.
 .
 .
X
Citrongul
 
 
 

Tabell 2.

Fyndort Mineral Kortvåg Fo Långvåg Fo
Gladsax Fluorit Ljusgrön      
Glanshammar Kalcit Rosa   Rosa  
Gruvberget, Djura Fluorit Vit      
Grönsjöberget
Borlänge
Kalcit
Scheelit
Wollastonit
Rosa
Gul
Rosa
 
-
Rosa
 
Gåsgruvan Parawollastonit
Hydrozinkit
Rosa
Gul (Rolf Linden)
  Gulrosa  
Göteborg Laumontit Röd      
Harstigen
Aragonit
Baryt
Bustamit
Cymrit
Diopsid
Harstigit
Hyalofan
Kalcit
Margarosanit
Pektolit
Prehnit
Scheelit
Svabit
Trimerit
Okänd fas
Blåvit
Blå
Mörkröd
Grön
Röd
Röd
Mörkblå
Röd
Blå
Rosa
Gul
Ljusgul, blå
Orange, gul, blåvit
Ljusgul
Rosa
 
 
 
 
 Röd
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hasselhöjden
Grythyttan
Kalcit
Zinkblände
Röd
Gul
 
 X
   
Himmelsjön Andalusit Grön      
Hoting Beryll
Kvarts
Mikroklin
Rödflammig
Gul
Rosa
   
Hylkan
Brantevik
Fluorit
Witherit
Svagt grön
Vitgul
     
Hylla
Granmuren
Kvarts Grön   Gröngul  
Hålsjöberg Apatit
Zirkon
Gul
Blekgul
     
Igeltjärn
(Hönsarvet)
Wollastonit Gul      
Jakobsberg
Celsian
Fluorit
Johnbaumit
Margarosanit
Scheelit
Skapolit
Svabit
Wollastonit
Blå
Klarblå
Blå,blåviolett,rödviolett
Blå
Grön
Blåvit
Gul, orange
Gulorange
     
Jönsmässholmen,
Jämtland
Albit
Cancrinit
Röd
Gul
  Gul  
Kesebol Svabit Gul      
Kiruna (700 m)
Kiruna (Henry)
Kalcit
Kalcit
Rosa
Röd
     
Klinthagen
Storugns, Gotland
Baryt
Kalcit
Blekröd
Rosa
     

Tabell 3.

Fyndort Mineral Kortvåg Fo Långvåg Fo
Kockgruvan
Skinnskatteberg
Wollastonit Gul      
Kärringbricka Kvarts Gul   Guldgul  
Laggarudden Scheelit Blåvit, ljusgul      
Lahäll, Långban Rodokrosit Mörkröd      
Lerbäck, Halland Kalcit
Prehnit
Rosa
Mörkröd
     
Långban

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Aminoffit
 Apatit
 Apofyllit
 Aragonit
 Banalsit
 Barylit
 Barysilit
 Baryt
 Barytokalcit
 Benstonit
 Bergslagit
 Berzeliit
 Celsian
 Cymrit
 Dolomit
 Fluorit
 Hyalotekit
 Kalcit
 Kvarts
 Margarosanit
 Marialit
 Mimetit
 Nasonit
 Natrolit
 Pektolit
 Prehnit
 Rodokrosit
 Rodonit
 Scheelit
 Skapolit(Marialit)
 Svabit
 Swedenborgit
 Thomsonit
 Tilasit(Röd)
 Tilasit(Grå,färglös)
 Trimerit
 Willemit
 Wollastonit
Orange
Gul
Violett
Gulvit, blå
Violett, röd
Blå
Röd
Blå,vit, gul
Blå,krämvit,gul
Blå
Blå, grön
Gul,grön,blå,vit
Grå,blå
Grön, blåvit
Rosa
Grön
Gul
Röd,orange
Gul
Blå, röd
Blå
Gul
Gul, grön
Röd
Gul
Rosa
Mörkröd
Purpurröd
Ljusgul
Blå
Gul,rosa
Blå
Röd
Röd
Smutsgul, grön
Orange
Grön
Blå, gul
 
 .
 .
 .
 .
 .
 .
 .
 .
 .
 .
 .
 Gul
 .
 .
 .
 Röd
 .
 .
 .
 .
 .
 .
 .
 .
 .
 .
 .
 Röd
 -
 .
 .
 Röd,gul
 .
 .
 .
 Orange
 .
 Gul
 

Tabell 4.

Fyndort Mineral Kortvåg Fo Långvåg Fo
Malmberget
Albit
Kalcit
Mikroklin
Fluorit
Chabasit
Rosa
Rosa
Djupröd
Gul
Grön
 
Smutsgul
Rosa
.
Gul
 
 
Mangruvan Rodonit
Svabit
Röd, mörkröd
Gulorange
     
Marhult Rodokrosit Röd      
Nordmark
Fluoborit
Fluocerit
Fluorit
Rodonit
Svabit
Blåvit
Blå
.
Röd, rödorange
Gul
 
.
.
Blå
Röd
.
 
Norra Kärr
Albit
Katapleit(Blålila)
Prehnit
Rosenbuschit
Zirkon
Okänd fas i pulaskit
Okänd fas i eckermannit
Röd
Grön
Gul,röd
Gul
Gul
Gul
Grön
 
.
Grön
.
.
Orange
.
.
 
Onslunda Skåne Fluorit
Kalcit
Gulgrön
Röd
     
Riddarho Albit (Cleavelandit) Röd. gul       
Riddarhyttan
Bäckegruvan
Kalcit
Scheelit
Rosa
Gul
  Rosa
-
 
Ristad,
Mockfjärd
Uranmineral i fältspat i anslutning till gadolinit Grön      
Ruotevaara
Jockmock
Uranmineral i fältspat i anslutning till fergusonit Grön      
Rutströmsselet,Vassijaure Kalcit Röd      
Sala, Tistbrottet Kalcit Rosa, gul      
Sandudden Scheelit Ljusgul   -  
Silverberget, Järboås, Nora Andalusit Gul      
Sjögruvan Rodonit Röd   Röd  
Skrumpetorp Kvarts     Guldgul  
Snösjön Wollastonit Rosa   Gulrosa  
Solberga,
Siljansringen
Fluorit Gul      
Stakholmen
Hassela
Humitmineral
(Kondrodit/eller/norbergit)
Prismatin
Gul
.
Grön, gul
 
.
.
Gul
 
Stens Huvud Skåne Zirkon Gul      
Stollberg Gips Svagt grön, röd      

Tabell 5.

Fyndort Mineral Kortvåg Fo Långvåg Fo
Stora Vika
Fluorit
Kalcit
Mikroklin(Amazonit)
Milarit
Plagioklas(Anortit)
Skapolit
Wollastonit
 Klarblå
 Rosa
 Röd
 Blå
 Röd
 Klarljusröd
 Gul
 
.
.
.
 .
.
Mattljusröd
 Gulvit
 
Storsträcksgruvan Kalcit     Orange  
Storträsk, Gunnarn Scheelit Blå   -  
Stripa Andersonit
Liebigit
Schröckingerit
Grön
Grön
Grön
     
Stripåsen, kvartsbrott
Kvarts
Plagioklas
.
Ljusröd
 
Guldgul
.
 
Tallbottengruvan, Ludvika Rodokrosit Röd      
Tallgruvan
Norberg
Fluoborit
Szaibelyit
Gul
Gul
  Gul  
Tennberget Scheelit
Wollastonit
Ljusgul
Gul, rosa
  -
Rosa
 
Tjåmotis Wollastonit Gul   Gul  
Tjärns, Smedjebacken Scheelit Ljusgul      
Toftsjön, Skultuna  Kvarts  Citrongul      
Tuolluvaara, Kiruna Kalcit Rosa   Rosa  
Uddgruvan Kvarts     Guldgul  
Ultevis
Mikroklin
Scheelit
Svabit
Spaltfyllnad i mikroklin
med  kvarts och alurgit
Rosa
Gul, orange
Orange
Gulgrön
 
 
.
-
.
.
 
 
 Utö Aragonit
Apatit
Apofyllit
Beryll
Eukryptit
Fluorit
Kalcit
Mikroklin(Amazonit)
Blå
Gul
Grön
Svagt grön
Mörkröd
Violett, mörkgrön
Orange
Röd
 

Ljusgrön
 

Tabell 6.

Fyndort Mineral Kortvåg Fo Långvåg Fo
Utö forts.
 Petalit
 Pollucit
 Scheelit?
 Spodumen
 Zinkblände
 Zirkon
.
Ljusgrön
Gul
Gul
Gul
Gul
 
Ljusgrön,violett
Ljusgrön,violett
.
.
.
.
 
Varuträsk
Albit(Clevelandit)
Mikroklin(Rb)
Montebrasit
Petalit
Pollucit
Spodumen
Beryll(Cs)
.
.
Svagt gul
Röd, grön
Grön
.
.
 
Brunröd
Röd,orange
Gul
Grön,rödviolett
Grön,rödviolett
Rödviolett,blåviolett
Rostbrun
 
Wigströmsgruvan Scheelit
Wollastonit
Blåvit
Gul
  -
Gulrosa
 
Väddö Scheelit Blåvit   -  
Västanå Apatit
Kvarts
Pyrofyllit
Gulvit
Blekgul
Orange
     
Västerås, Arosverket (Bergrum för lagring av olja) Laumontit Röd      
Ynglingarum Kalcit     Grön  
Ytterby
Fältspat
Scheelit
 Blåvit
 Blåvit
 
.
-
 
Ytterklippen Bjurholm Apatit Gul   Orange  
Yxsjöberg Scheelit Blåvit   Gul  
Zinkgruvan Mikroklin (Amasonit) Blågrön      
Älgfall
Kopparberg
Scheelit
Wollastonit
Gul
Grön, gul
  -
Gulrosa
 
Åskagen Kvarts     Guldgul  
Åstorp Kalcit Röd   Röd  
Österby Kvarts     Guldgul  

Diskussion

Ett fenomen, som närmare har undersökt av Laurent (1941) är kvartsens fluorescens. Hon har vid belysning med långvågigt (ca. 364 nm) UV-ljus funnit att kvartsen i många granitpegmatiter fluorescerar guldgult. Fluorescensen uppträder i stråk, som förefaller vara koncentrerade till sprickor. Makroskopiskt kan man inte se att fluorescensen skulle ha något samband med kristallografiska strukturplan. Enligt Laurent beror fluorescensen på att kvartsen innehåller sällsynta jordartsmetaller. Hon anser att i detta fall Yb och Sm kan vara de mest aktiva jonerna. Det bör påpekas att inte all kvarts från de nämnda fyndorterna uppvisar denna fluorescens. Ofta fluorescerar endast vissa partier av stuffen.

Samma typ av fluorescens, dock vid kortvågigt UV-ljus har Ingemar Johansson muntligt rapporterat från Flinten (Falun). Jag har i Långban påträffat en kvarts, som fluorescerar gult i kortvågigt UV-ljus.

För några mineral anger Laurent fluorescensfärger som "rödviolett" och "blåviolett". Då man ser en violett ton kan man aldrig vara helt säker om det är fråga om en fluorescens eller om en reflektion.

I granitpegmatiter kan man ofta iakttaga en grön fluorescens, som troligen beror på små mängder sekundära uranmineral. Några sådana lokaler har nämns ovan, men inte alla,

Tack

Jag tackar för bidrag, som har lämnats av Leif Andersson, Göran Axelsson, Britta Bäckman, Erik Garnum, Kjell Gatedal, Fredrik Grensman, Lars Gustavsson, Ingemar Johansson, Urban Strand, och Lennart Öhman.

Litteratur

Garnum E. (1997): Mineral och fluorescens. Berg & Mineral.
Gleason S. (1972): Ultraviolet Guide to Minerals. Ultra-Violet Products Inc., San Gabriel, California, USA.
Herou L. (1988): Fluorescenta Långbansmineral En översikt.
Långbansnytt, Vol. 4 Nr. 1
Laurent G. (1941) Mineralens luminiscensfenomen med särskild hänsyn till kvarts och nefelin från svenska fyndorter. GFF, Bd. 63, H 1, s. 59-83
Robbins M. (1994), Fluorescence.
Geoscience Press.
Verbeek E. and Modreski P. (1988): The Henkel Glossary of Fluorescent
Minerals. Special issue of the Journal of the Fluorescent Mineral Society.

Bildsida.

   
Bild 1. Långban: Normalt ljus. Ägirin (Schefferit), ljusbrun; kalcit, vit; berzeliit, gul; bergslagit, färglös; svabit, färglös. Bildstorlek 10 cm.
©1999 Frej Sandström
Bild 2. Samma stuff som till vänster i UV-ljus (kv) Kalcit, röd; svabit, gul; bergslagit, blå. Bildstorlek 10 cm. 
©1999 Frej Sandström
   
Bild 3. Långban: Normalt ljus. Svabit, tilasit och hematit. 
Bildstorlek 10 cm.
©1999 Frej Sandström 
 Bild 4. Samma stuff som till vänster i UV-ljus (kv). Tilasit (röd)svabit (gulorange).
Bildstorlek 10 cm.  ©1999 Frej Sandström
   
Bild 5. Långban: Normalt ljus. Kalcit, cymrit och melanotekit.
 Bildstorlek 10 cm.
©1999 Frej Sandström 
 Bild 6. Samma stuff som till vänster i UV-ljus (kv). Kalcit (rött), cymrit (grönt). Bildstorlek 10 cm. 
©1999 Frej Sandström
 
Bild 7. Scheelit Yxsjöberg: Normalt ljus.
©1999 Frej Sandström 
 Bild 8. Samma stuff som till vänster i UV-ljus (kv). 
©1999 Frej Sandström


©2001- GeoNord