Logotyp © Mineraljakten & SGU. Publicerad med tillstånd.

Norrlands Mineraljakt organiseras av SGU, Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens,
Västernorrlands och Jämtlands län samt Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och länstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län Mineraljakt Norrland.
Syftet med tävlingen är att få fram nya mineraluppslag som kan undersökas och på sikt leda till nya gruvor och ny mineralförädling samt därigenom skapa nya jobb i Norrland. Mineraljaktens provgranskningscentral finns vid SGU:s mineralkontor i Malå dit man har kunnat skicka prover fram t.o.m. 30 september. Sammanlagt 1267 prover har under säsongen 2002 registrerats och granskats i Malå. Cirka 10% av proverna har skickats på analys. Prisutdelningar i de skilda länen (Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg) kommer att ske i månadsskiftet november/december.

BLI MINERALJÄGARE!

Norrlands Mineraljakt startade i Norrbottens län 1967 med rejäla pengpriser som vinster. Tävlingen går ut på att finna de bästa uppslagen till nya förekomster av malm- och industrimineral. Sammanfattning och aktuell information om1998 års mineraljakt, samt av Norrlands mineraljakt 1995- 2002, samt vinnare finns på separat sida.

Mineral har letats och brutits i Norrland under flera hundra års tid och alltjämt är förutsättningarna goda att finna brytvärda förekomster. De flesta kända fyndigheterna har hittats av eller med hjälp av lekmän. Nutidens landvinningar inom teknologi och vetenskap i malmletning har ingalunda gjort allmänhetens insatser överflödiga. Åven i dag behövs lekmännen som ett oumbärligt komplement till den professionella verksamheten.

Mineraljägarens utrustning.

- Topografisk karta 1:50.000 och kompass.
- Hammare och skyddsglasögon.
- Lupp 8X eller förstoringsglas.
- Elpropp (oglaserat porslin ger färgad repa på vissa mineral).
- Magnet.
- Kniv (att testa mineralets hårdhet med).
- UV-lampa (att identifiera fluorescerande mineral med).
- Anteckningsbok, penna och Mineraljaktens portofria Mineralpåsar.

Malm- och Industrimineral.

Vår berggrund består av kemiska grundämnen som i olika kombinationer bildar föreningar som kallas MINERAL.
Mineralen bildar BERGARTER. Bergarter kan alltså vara sammansatta av ett eller flera mineral.
När mineral domineras av tungmetaller kallas de för MALMMINERAL. Förekommer de i sådan koncentration att de är brytvärda kallas de för MALM.
Malmmineral är t.ex. blyglans, kopparkis, zinkblände, scheelit, "gediget guld m.fl.
Mineral som inte består av tungmetaller. men ändå är viktiga för industriell verksamhet kallas för INDUSTRIMINERAL resp. INDUSTRIBERGARTER. Ex. på industrimineral är kvarts, fältspat, flusspat, tungspat och grafit. Industribergarter är kalksten, kvartsit och takskiffer.
För att identifiera mineral kan mineraljägaren använda kännetecken som t.ex. färg, hårdhet, streckfärg, glans, spaltning, form, fluorescens och magnetism.

Mineralletning.

Sökandet efter värdefulla mineralförekomster bedrivs på många olika sätt. Man mönstrar berghällar, lösryckta stenar och block. Vid malmletning lägg särskilt märke till missfärgningar av bergarterna. Så kan t.ex. rostiga stenar tyda på intressanta halter av koppar, nickel, kobolt, zink, bly, silver, guld m.m.
(Bilden nedan visar) ett rostigt vittrande block samt mullbildning och malakit vilka tillsammans indikerar en kopparmineralisering. Ljusa eller vita vittringshinnor kan skvallra om bly och zink, gröna och blå om koppar, purpurröda om kobolt.
Utöver prover som samlas med hjälp av ovan nämnda kännetecken mottager Mineraljakten gärna stenar som känns främmande och speciella på något sätt, exempelvis genom tyngd, färg eller struktur.
Vissa växter kan peka på förekomsten av specifika metaller som t.ex. fjällnejlikan (Viscaria alpina) på kismineraliseringar med koppar och zink. Principiellt gäller att allt insänt material är att betrakta som nyfynd. För enbart järnmalm saknas intresse helt.

Moder jord gömmer på en hel del.

Vår jord är c:a 4,5 miljarder år gammal. Under denna långa tidsrymd har jordskorpan förändrats åtskilliga gånger genom vittring, avlagring, vulkanism, bergkedjeveckningar och kontinentalförskjutningar.
I samband med dessa omvälvningar har mineral på vissa platser koncentrerats i tillräckligt stora mängder för att kunna utnyttjas ekonomiskt. Det svenska urberget utgör en rest av en c:a 2 miljarder år gammal bergskedja som nu nednötts av regn och floder, vindar och inlandsisar till en i vissa områden nästan plan yta.

Isen som var kilometer tjock.

Vårt land har varit utsatt för flera nedisningar. Den senaste påbörjades för c:a 70.000 år sedan och kom att täcka hela Skandinavien.
Inlandsisarna rörde sig i huvadsak i syd-sydöstlig riktning samtidigt som de smälte undan. Under denna rörelse skrapade och rev isen med sig block ur berggrunden. Detta blandade stenmateriel avlagrades på berggrunden och bildade det morantäcke som nu i stor utsträckning täcker våra mineraltillgångar.
Man kan finna block med malmmineral på markytan, i väggenomskärningar och vid grävning. De flesta block som transporterats av isen är av lokalt ursprung och har sällan transporterats längre sträckor än 5 mil. För att hitta malmblockets ursprung måste man alltså gå mot isens rörelseriktning.

Lite malmletarjuridik.

I minerallagen (SFS 1991:45) regleras hur man får undersöka och bearbeta mineralfyndigheter.
För att undersöka en fyndighet måste man först ansöka om undersökningstillstånd hos Bergmästaren.
Visar det följande undersökningsarbetet att det är värt att starta brytning har man under vissa betingelser rätt till gruvdrift. Vissa industrimineral är inte inmutningsbara eftersom dessa alltid Ägs av markägaren.
Juridiken kring gruvdrift är omfattande och kan inte här behandlas ytterligare men Bergmästaren i Norra Distriktet, Varvsgatan 41, 972 32 LULEÅ, tel 0920-23 79 00, kan besvara frågor.
Ansökningsavgiften (1998) för undersökningstillstånd är 300:- och avgiften per hektar är 15:-.

Gör så har med dina fynd.

Anteckna noga var fyndet gjorts. Markera på kartan. Självklart bör fyndet vara gjort i något av de fyra nordligaste länen.

Kom till någon av årets mineraldagar och låt kunniga geologer granska Dina prover. Intressanta prover analyseras. Information om mineraldagarna för Du från SGU:s mineralkontor, tel 0953-107 60 eller 018-17 90 00.
Förse Ditt mineralprov, som bör vara "knytnävstort", med namn, adress och fyndplats.

Fynd som på något sätt kan tänkas vara intressant följs upp. Det sker i första hand genom att geoIogen får information om fynd och fyndplats från Dig. Därefter kan en undersökning av fyndplatsen komma ifråga.
Information om inlämnade mineralprover behandlas konfidentiellt fram till den årliga prisutdelningen.
Mineraljaktens resultat är offentligt efter prisutdelningen. Inblandade organisationer förbinder sig att icke utan upphittarens tillstånd utnyttja inkomna informationer från Mineraljakten.

Bli Mineraljägare!

Norrlandbehöver Dina fynd. Genom Din medverkan i Mineraljakten kan Du komma att ge vår industri ett värdefullt tillskott av malm och industrimineral. Och själv kan Du rent av komma att tjäna en slant på kuppen.

Kom till någon av årets mineraldagar eller tag kontakt med Din kommuns kontaktperson. Kontakta SGU, tel 0953-107 60 eller 018/ 17 90 00 för information om kontaktperson i Din kommun.

Ytterligare information om Norrlands Mineraljakt får Du från:

Sveriges Geologiska Undersökning i :
Malå, tel: 0953-107 60 eller
Uppsala, tel: 018-17 90 00.

Samt Länstyrelserna i:

Norrbottens län, tel: 0920-960 00.
Västerbottens län, tel: 090-10 70 00.
Västernorrlands län, tel: 0611-290 00.
Jämtlands län. tel 063-14 60 00.


Ny sida med Mineraljakten 2024 - 2026.
Första sidans register med den gamla Mineraljakten och alla fynd.



©2001-