REGIONAL GEOLOGI.

NORRBOTTENS GEOLOGI

Norrbotten indelas geologiskt i fjäll- och fjällrandsområdena samt urbergsområdet öster därom.

Fjällkedjan och fjällranden

Fjällkedjan består av bergarter, som har lagrats ovanpå varandra genom en serie överskjutningar. Överskjutningarna eller skollorna, som de också kallas, har alla pressats fram från väster mot öster och de ligger mycket flackt. De är främst uppbyggda av sediment av kambrosilurisk ålder, skiffrar, sandstenar, konglomerat och kalkstenar .

Vulkaniska bergarter, lavor och tuffer, både sura och basiska, ingår som inlagringar i sedimenten. Djupbergarter, såväl graniter som gabbror, förekommer också. Den underliggande berggrunden framträder på flera ställen som “fönster” d.v.s. som hål i skollorna där underlaget tittar fram.

Längst i öster, under och framför de överskjutna bergartsmassorna men ovanpå urberget, finns en relativt smal zon av kambriska och eokambriska bergarter i orubbat läge, kallad fjällranden. Zonen består till övervägande del av konglomerat och av ljusa kvartsiter.

Enligt vår nuvarande kunskap om fjällkedjans uppbyggnad tycks de mera långtransporterade bergarterna ingå i den övre, stora överskjutningsskollan, den s.k. Seveskollan, vars rotzon torde ligga ute i Atlanten, långt utanför Norges kust. Seveskollan har dock i sig själv en rätt komplicerad byggnad med mindre skollor inom sig. Under Seveskollan ligger ett flertal skollor, som huvudsakligen består av eokambriska och kambrosiluriska bergarter samt partier av äldre bergarter, som rycktes med från det underlag över vilket skollan pressats fram.
De äldre bergarterna, som ryckts med, finns mestadels i skollornas undre delar.

I den stora överskjutningsskollan finner man att bergarterna har mycket olika metamorfosgrad (omvandlingsgrad). I öster ingår främst högmetamorfa glimmerskiffrar, gnejsens ser och grönstenar. Man brukar sammanfatta dessa bergarter under benämningen sevebergarter. I väster närmare riksgränsen finns däremot stora områden med svagt omvandlade bergarter, kölibergarter, utbildade som fylliter (svagt omvandlade skiffrar), kvartsiter och kalkstenar. Graniter förekommer och granitmaterialet har ofta formen av aplit (finkornig granit) och pegmatit, eller också har den genomådrat skiffrarna och omvandlat dessa till ådergnejser. Graniten förekommer i riklig mängd endast inom de västra fjällområdena.




©2001- GeoNord