TIDNINGSNOTISER

   
Baryt, Machow, Polen  Dolomit, USA 

Tidningsnotiser är som namnet anger korta artiklar med mineralanknytning från olika källor.

1998

1999

Rekordgamla bergarter i Kanada

Bergarter i nordvästra Kanada har slagit åldersrekord. Sam Bowring på MIT har funnit att graniter nära sjöarna Great Slave och Great Bear är 4,03 miljarder år gamla. Bergarterna ser ut att ha varit med om subduktion - när en av jordskorpans plattor skjuts ner under en annan. Det rapporterar tidskriften New Scientist.
Bowrings resultat visar att subduktioner måste ha inletts snart efter att jorden bildades för 4,5 miljarder är sedan. Hur tidigt det skedde är en gåta som forskarna funderat över sedan de för nästan 40 är sedan blev överens om att jordskorpans plattor rör sig. Dessa processer brukar kallas för plattektonik.
Plattornas rörelser drivs av enorma konvektionsceller i jordens inre. Där rör sig material från grundare nivåer till djupare för att sedan sjunka till djupare nivåer igen.
Om forskarna fär veta när de plattektoniska processerna startade vet de också när jorden svalnat tillräckligt mycket för att få en härd skorpa. Och när de sä kallade konvektionscellerna föddes.


Mineralprojekt får pengar

Umeå (VF)
Det var rena guldregnet över Västerbotten igår när landstingets länsutvecklingsutskott fördelade drygt 600 000 kronor till olika utvecklingsprojekt.

Högsta vinstlotten drog Varuträsk Mineralpark som får 387 000 kronor. Parken ska visa hur gruvbrytning bedrevs förr och ge besökarna tillfälle att studera intressanta mineraler. Den totala kostnaden är beräknad till 5,6 miljoner kronor och EU bidrar med 1,4 miljoner kronor.

Västerbottens Folkblad 26 november 1997.


Massdöd efter meteoritnedslag

För 455 miljoner är sedan slog en jättelik meteorit, 800 meter i diameter, ned i nuvarande Locknesjön två mil söder om Östersund. Meteoriten skapade en krater som var 3,5 kilometer i diameter och släckte ut allt djur- och växtliv upp till 10 mil från nedslagsplatsen.
Geologen Erik Sturkell vid Stockholms universitet hari en doktorsavhandling kartlagt hur de unika bergarterna på platsen bildades.
När meteoriten slog ned var hela Sverige täckt av hav. Havsvatnet forsade med våldsam kraft ned i den nybildade kratern under havet och skapade en unik uppsättning bergarter. Explosionen vid Lockne motsvarade 25000 ton trotyl.
Ett så kraftigt nedslag på jorden inträffar statistiskt sett bara vart 50


Första rubinen rena lyckträffen

Ingvar Lansgren i Övertorneå har vaskat fram den första högkvalitativa rubinen någonsin i Sverige. Om den slipas kan den få ett värde på 45 000 Dollar.
Men den ska få behålla sin skrovliga yta, säger Lansgren till Norrländska Socialdemokraten.
Det var en ren lyckträff att Ingvar upptäckte att stenen han haft i byrålådan sedan i höstas var en rubin. Han går en grundutbildning i slipning i Lannavaara och tog med sig några stenar för att få dem undersökta.
Agne Söderström, som äger kristallen, säger att rubinen är av högsta kvalitet Han menar att fyndet kan vara början på något stort.
Ingvar Lansgren förklarar att rubinen är fyrkantig, inte rund. Det betyder att den inte har transporterats långt.

- Fyndigheten ligger i närheten. Så fort snön smälter ska jag ut och vaska, säger Lansgren.


Guldletning avbryts

Växjö. Sökandet efter guld på ett 4500 hektar stort område i småländska Tingsryd och norra delen av Ronneby kommun avbryts. Protesterna från markägare har varit kraftiga och gruvföretaget Terra Mining avbryter nu guldletningen i trakterna.
VD Torsten Börjemalm säger att man lyssnat på proteserna men att huvudskälet till företagets beslut är ekonomiskt.
- Guldprisethar fallit kraftigt under många år. Det är klart att det påverkar lönsamheten i vårt företag. Då satsar vi i första hand på att utöka malmbasen i befintlig gruva, säger han.
Terra Mining, ägt av ett kanadensiskt bolag, har en gruva i Björkdal utanför Skellefteå. För undersökningstillståndet i Småland och Blekinge har Terra Mining betalat 15 kronor per hektar till Bergmästareämbetet. I och med att man lämnar tillbaka det inom ett år får man tillbaka 13 kronor per hektar.

Källar: VK 17/9 1998.


Minerallagen september 1998 - Tillstånd att söka basmetaller

Knaften nr 6, avseende koppar, zink, bly och guld, Lycksele kommun. Tillståndshavare ABRC Sweden AB, Stocksund.
Björntjärn nr 1,a vseende guld, Storumans kommun. TillståndshavareAurora Mining AB, Tyresö.
Kattisavan nr 3 och 6, avseende guld, silver, koppar och zink, Lycksele kommun. Tillståndshavare Guldprospektering AB, Lycksele.

Närmare upplysningar om områdenas belägenhet lämnas av Bergstaten, Varvsgatan 41, Luleå, tfn 0920-23 79 03.


Guld i gruva

Edsele.
En gruva i Edsele, söder om Ramsele i Västernorrland län, kan innehålle stora mängder guld.

Guldet hittades redan för några år sedan i samband med en mineraljakt.
Fyndet såg ut och var sammansatt precis som guldmalmen i gamla Molidengruvan, vilken är av mycket bra kvalitet. Fyndet var rentav så bra att det ansågs vara en bluff.
Mineraljägaren Gottner Ågren, som hittade det, tog illa vid sig, men vidhöll att fyndet var äkta. Wolfgan Karlsson, innehavare av Norrbottens Bergteknik AB, trodde dock på Ågren och lät muta in 100 hektar.

Källa: VK 8/10 1998.


Minerallagen oktober 1998 - Tillstånd att söka diamant

Alcaston Mining N. L, Armadel, Victoria 3143 Australia, har hos Bergmästaren ansökt om undersökningstillstånd avseende diamant enligt följande: Aha belägen omedelbart söder om byn Aha i Sorsele kommun, Västerbottens län.

Erinringar mot ansökningen och närmare upplysningar om områdenas belägenhet lämnas av Bergstaten, Varvsgatan 41, Luleå, tfn 0920-23 79 03.


Urlakningen är obetydlig

TOMTEBO.
Urlakningen och påverkan på miljön är mycket liten från nedlagda Tomtebo gruva i Stora Skedvi. Det visar en stor undersökning som ägaren Stora har genomfört.

- Vi har fört en kamp mot Stora för att få en undersökning till stånd, men det tog fyra år. Resultaten från undersökningen är positiva, kommenterar Säters kommuns miljöchef Bo Jansson.
Undersökningen visar att grundvattnet påverkats mycket lite. Dessutom verkar Byrbäcken, dit en mindre bäck rinner från gruvområdet, fungera som en metallfälla.
De utfällningar av metaller från gruvområdet som når bäcken stannar kvar i bäckens bottensediment.

Enskilda avlopp
Den påverkan som finns i Byrbäcken kommer främst från enskilda avlopp och jordbruket.
- Vi vill gärna ha en mer ingående undersökning av Byrbäcken för att få veta om metallerna kan förväntas ligga kvar i sedimenten i bäcken. Stora är positivt till en undersökning, förklarar Bo Jansson.
När den undersökningen är klar kan ett beslut tas om eventuella åtgärder för att motverka metallurlakningens påverkan på inte minst Dalälven.

Kulturmiljö
Stora vill även snygga till hela gruvområdet som kan bli ett industriellt kulturmiljöområde.
- Det är helt i linje med kommunens intresse, framhåller kommunens miljöchef.
Tomtebo gruva slogs igen 1974. Det var innan nuvarande miljöskyddslag började gälla och de undersökningar som Stora gjort är frivilliga insatser. Ingen har kunnat tvinga bolaget att med hänsyn till det juridiska ta sitt ansvar för området.
Gruvområdet ligger strax sydväst om Stocksbro och varphögarna syns från stora vägen mellan Stora Skedvi och Gustafs.

Källa: Södra Dalarna 981030 / ROLAND BERG


Diamantjakten kan börja på allvar

LULEÅ

Nu kan jakten på diamanter börja på allvar i Sverige. Nya undersökningstillstånd för ädla stenar i norra Sverige beviljades på måndagen av Bergmästarmyndigheten.

Det är de första tillstånd som utfärdats sedan 1995, till följd av den rättstvist som förlamat diamantprospekteringen, och som avgjordes av Regeringsrätten först i somras.
De 13 nya undersökningstillstånden ges till det australiska prospekteringsföretaget Alcaston Mining, och gäller områden i Sorsele, Gällivare, Jokkmokks, Älvsbyns och Arjeplogs kommuner. Områdena är 560-1.500 hektar stora.
För undersökningsrättighetema betalar företaget 1:50 kronor per hektar.
- Nu går racet. Och visst vore det trevligt om de hittar något. Det vore verkligen läckert, säger Gunnar Nilsson, som handlagt tillstånden vid Bergmästarmyndigheten i Luleå.
Senare i veckan beräknas ytterligare två tillstånd bli klara. De gäller 1,5 miljoner hektar längs Kalix älvdal, och 1,1 miljoner hektar nordöst om Kiruna och Gällivare.
Sökande för tillstånden är Alcaston respektive North Star Diamonds, ett dotterbolag till kanadensiska Poplar Resources. Företagen har kommit överens om att samarbeta om undersökningen av områdena.

Källa: VK 981215


Förändra minerallagen

Två riksdagsledamöter, Åk Sandström, centerpartiet och Lennart Gustafsson, vänsterpartiet, har motionerat om minerallagen och gruvprospektering.
Sandström vill, i partimotionen, att markägarens rättigheter stärks i minerallagstiftningen, som i dag stadgar att undersökningstillstånd gäller framför markägarens intressen. Sandström vill också att besluten om mineralbrytning decentraliseras så att det lokala inflytandet ökar.
Lennart Gustavsson deltar i partimotion om mineralpolitiken. Han vill att de geovetenskapliga kunskaperna och kompetensen skall säkras och menar att där skall universiteten i norr spelar en stor roll.

Källa: Västerbottens Kuriren 1998


Minerallagen september/oktober 1998 - Tillstånd att söka basmetaller

Bockträsk nr 1 avseende koppar och guld. Tillståndshavare är Rio Tinto Mining and Expl. Ltd, England
Vindelgransele nr 110 avseende guld, koppar och zink. Tillståndshavare är North Atlantic Natural Resources AB, Uppsala.
Kattisavan nr 2 avseende guld, silver, koppar och zink. Tillståndshavare är Lappland Guldprospektering AB, box 96, Lycksele.
Ersmarksberget nr 7, Storjuktan nr 2, Storjuktan nr 3 och Storjuktan nr 5 avseende guld. Tillståndshavare är Scandinavian Mining AB, Gävle.

Närmare upplysningar om områdenas belägenhet lämnas av Bergstaten, Varvsgatan 41, Luleå, tfn 0920-23 79 03.


Bland meteoritkratrar och pyttesmå impaktdiamanter

(Ur Forum, september 1998 nr. 7-79)

Geologiska forskningscentralens forskare har i samarbete med i universiteten i Hel-singfors och Münster samt företaget Malmikaivos Oy funnit den åttonde meteoritkra-tern i Finland. Tidsbestämning med hjälp av fossila fynd visar med säkerhet att kratern är minst 600 miljoner år gammal. Den har en genomskärning på 1,5 km och befinner sig ca 30 km söder om Puolanka i Taivalkoski. Den har fått namnet Saarijärvi efter en lokal insjö.
Kratern är svår att observera i naturen: erosionen har brutit ner den nästan helt. Mikroskopiskt små spår efter meteoritnedslaget har observerats i kvartsstrukturer i borrkärnor.
Ett annat vetenskapligt intressant fynd är de små kollisions- eller impaktdiamanter som man funnit i meteoritkratern i Lappajärvi. Diamanterna fanns i jordprov som analyse-rades vid VSEGI's Karpinskyinstitut i S:t Petersburg.
Impaktdiamanterna är de första man funnit i Fennoskandien. Man räknar med att berggrundens grafit under det oerhört höga trycket vid meteoritnerslaget har förvandlats till diamant.
Genom sin ringa storlek, ca 0,1 mm, har de fjällika diamanterna från Lappajärvi ingen ekonomisk betydelse. Typiskt för dem är dock det diamantaktiga glittret och färgspelet som åstadkoms genom ljusets dispersion.
Hittills har man på jordens yta funnit 170 kratrar som bevisligen har bildats då en meteorit, asteroid eller en komet har kolliderat med vår planet. I Fennoskandien, de Baltiska länderna inberäknade, har man funnit 30 meteoritkratrar.


1999

Protester stoppar Boliden

Moskova. Boliden kommer att upphöra med sin guldprospektering i regionen Murmansk till följd av demonstrationer från ett samefolk som säger att gruvdriften skulle skada deras renskötsel. uppgav den rysak nyhetsbyrån Itar - Tass på torsdagen. Samerna i området har genomfört flera demonstrationer i protest mot den planerade gruvdriften i närheten av renarnas betesmarker. Regionens guvernör Juri Jevdokimov sade i onsdags att gruvdriften inte skulle vara till men för rennäringen.

Källa: VK 99-01-15


Scanmining vill bryta malm

Stockholm. Scanmining har sökt koncession för att bryta Ersmarksbergsmalm och anrikning av malm i ett nytt anrikningsverk i Blaiken/Ersmarksberget.
Efter förprojekteringsarbete gör bolaget bedömningen att verksamheten endast kommer att få en lokal påverkan på området.

Källa: VK 99-01-15


Hårdare krav på gruvavfall

SKELLEFTEÅ
Boliden och andra gruvföretag måste bli bättre på att ta hand om sitt gruvavfall.
I rapporten Gruvavfall, miljöeffekter och behov av åtgärder föreslår Naturvårdsverket bland annat att brytning ska göras under jord i stället för ovan, skriver Norra Västerbotten.

Mängden naturgrus blir allt mindre i landet och verket tror att det till och med kan ta slut i 140 kommuner inom 10-30 år.
Gråberg skulle i allt större utsträckning kunna ersätta naturgrus.
"Tillgången av naturgrus är begränsad i stora delar av landet. Trots att det är en fråga om bristvaror styr inte marknaden mot ökad resurshushållning av sig själv", skriver Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket vill därför införa styrmedel för att ta tillvara brutet gråberg.
Problemet i dag är transporterna.
Enligt naturvårdsverket finns det 27 gruvområden i landet som är angelägna att efterbehandla, detta kan kosta 790-1400 miljoner kronor.
Regeringen har avsatt 170 miljoner kronor för åren 1999-2001 för inventering, undersökningar och åtgärder av bland annat gruvavfallsområden.

Källa: VK99-01-20


Gruvan kan ge 70 nya jobb.

Brytvärd malm.
Letar malm med hjälp av högteknologiska hjälpmedel.

1,6 milj ton malm med en snitthalt på 10 procent zink, 4 procent koppar och

Källa: VK99-05-19


Miljardsatsning på malm.

Borrkärnor i långa rader. Malå-SGU.

Källa: VK 99-05-20


Gruvdrift hägrar i Sorsele

En gruvdrift i sju år för den planerade nya gruvan.

Källa VK 99-05-21


Fem gruvor i gång.

För ett knappt år sedan varslades en del personal på grund av det fallande guldpriset, men idag bryts malm med ett 90-tal egna anställda.

Det kanadensiska bolaget Boliden mineral AB har funnits längst tid här i Västerbotten och har fem gruvor igång. Kristinebergsgruvan, Petiknäsgruvan, Renströmsgruvan, Kedträskgruvan och Åkerbergsgruvan.

All malm från Bolidens fem gruvor körs med lastbil till anrikningsverket i Boliden. Inom kort hoppas man kunna öppna gruva i Maurliden, Norsjö, där man har fynd av både koppar och zink. Malmen planeras att brytas i dagbrott och ska räcka i tio år.

I Åkulla har Boliden hittat ett guldfynd som lagts i malpåse i avvaktan på bättre guldpriser. I Kristinebergsgruvan undersöks ett fynd intill den gamla malmådern som man brutit sedan 40-talet. Ledningen hoppas att fyndet ska förlänga gruvdriften en bra bit in i på 2000-talet.

Källa VK 99-05-26


©2001- GeoNord