Ytterby gruva Resarö

All text och bildmaterial © 2014. Antti Hulterström. GeoNord. org.

Lite om geologin.

Resarö ligger i norr om Vaxholm, inom ett område som domineras av gnejsgraniter. Pegmatiten i Ytterby på öns östra udde ligger intill kontakten mellan ett litet parti gnejsgranit och ett brett bälte av gabbroid grönsten som sträcker sig i öst-västlig riktning tvärs över ön. Såväl i norr som i söder gränsar gabbron mot en rödaktig gnejsgranit, som i sin tur övergår i grå gnejsgranit längst i norr och längst i söder. Över södra delen av ön löper ytterligare ett par mindre grönstensstråk. Ytterbypegmatitens yta i dagen är liten. Den är blottad på toppen av en brant bergknalle och sträcker sig ca 20 m i NNO-SSV riktning och är ca 10 m bred. I väst gränsar den mot gabbro och i öst mot gnejs eller gnejsgranit. Mot djupet har den desto större utsträckning.
Både muskovit och biotit uppträdde i pegmatiten. Biotiten, som var mer eller mindre klorit omvandlad, var den vanligaste glimmern och förekom allmänt nära kontakten till sidoberget. Alla de sällsynta mineral, som skulle komma att göra Ytterby så berömt, påträffades i pegmatitens liggande, dvs den östra sidan, där de åtföljde den kloritiserade biotiten. Den största koncentrationen av sällsynta mineral återfanns i den översta delen av pegmatiten, ner till ett djup av ca 25 m.

Ytterby gruva är enligt Nils Sundius det sannolikt tidigast brutna pegmatiten i vårt land. Den är även en av landets mest kända, därför att den innehållit betydande mängder av sällsynta mineral.
Fyndigheten, som ligger på Resarö i Österåkers församling, Vaxholms kommun, beskrevs redan år 1756 som ett kvartsbrott.
I oktober 1933 lades Ytterby fältspatgruva ned, efter att ha varit i drift i minst 177 år och nått ett djup av 170 m. Då var gruvans världsrykte sedan länge etablerat. Denna berömmelse grundade sig dels på den ovanligt stora rikedomen på sällsynta jordartsmineral som tidigt avslöjades, dels på att man ur dessa mineral lyckades isolera ett flertal nya grundämnen.

Att ta sig till gruvan sker enklast med bil. Det finns en liten parkeringsplats med plats för en bil. Eventuellt kan man åka lokalbuss eller med Waxholmsbåt till Resarö brygga.
Leta dig fram till Isterbergsvägen, fortsätt på Fältspatsvägen och ta lite till vänster på Terbiumvägen.

När man hittat stigen upp till gruvan möts man av en informationsskylt.

Sedan gäller det att hitta stigen uppför sluttningen som består av varp. Idag går en trätrappa parallellt med stigen.

Och att komma igenom snåren till dagbrottet.

Och vi är framme.

Vad man ser är en del av pegmatiten med kvarts, fälspat och glimmer.

Gruvan bröts på kvarts och fältspat.
Kvartsen gick till järnverken i norra Uppland. Senare bröts fältspat  för porslins- och glasindustrin och Rörstrands porslinsfabrik som ägde länge gruvan.

En stor mängd av accessoriska mineral har påträffats, varav många innehåller sällsynta jordartsmetaller. Flera av dessa utgör mineralogiska rariteter.

De sällsynta jordartsmetallerna var allanit, gadolinit, fergusonit, yttrotantalit, anderbergit och xenotim.

Typiskt mineralprov med inlagringar av svarta mineral i fältspat och glimmer.

Nu bar det sig inte bättre än att den intresserade amatörgeologen löjtnant Carl Axel Arrhenius, verksam vid Vaxholms garnison, hade för vana att leta i varphögarna vid Ytterby efter intressanta fynd och fann där 1787 en exceptionellt tung, svart sprängsten.
Han skickade den för analys till olika institutioner och den som lyckades bäst var Johan Gadolin, professor vid Åbo Akademi. Han förstod att det var ett hittills okänt mineral och kunde prestera en riktig analys. Därför uppkallades mineralet efter honom: Gadolinit.
Fyra grundämnen – yttrium, terbium, erbium och ytterbium – utvanns ur den svarta sten gadolinit som bröts här och döptes efter Ytterby gruva.”

Fyra grundämnen kom ur gadoliniten, men fyra till har hittats senare. Ex. holmium och scandium. Xenotim används huvudsakligen för utvinning av dysprosium, ytterbium, erbium och gadolinium.

Tantal är ett av de mera betydande grundämnen som hittats i Ytterby.
Tantal upptäcks av Anders Ekeberg år 1802.
Terbium och yttrium upptäcktes av Carl Gustaf Mosander år 1843.
Ytterbium upptäcktes av Jean-Charles G de Marignac (döpt efter Ytterby) år1878.
Erbium, holmium (Stockholm på latin) och tulium upptäcktes av Per Teodor Cleve år1879.
Skandium upptäcktes av Lars Fredrik Nilsson (efter Skandinavien) år 1879.

Yttrium används i högtemperatursupraledare, vilket gav forskarna Bednorz och Müller nobelpriset 1987. Supraledning i det keramiska materialet YBCO (yttrium-barium-kopparoxid) inträffar vid –92° Celsius. Materialet kallas för högtemperatursupraledare och temperaturen uppnås med flytande kväve.
Erbiumjonen Er3+ har fluorescerande egenskaper vilket har fått användning bl a inom lasertekniken och erbium används idag i optiska filter, i lasrar för medicinsk och dental teknik och inom fiberoptik

Ta med dig geigermätaren nästa gång du far till Ytterby gruva och ta en prospekteringsrunda.
Flertalet av rariteterna är svagt radioaktiva. Ända sättet att skilja dom från andra "svarta" mineral.

Ytterby gruva är världsberömd bland kemister och är den plats i världen där de flesta grundämnen upptäckts på ett och samma ställe. Därför är Ytterby gruva också en vallfartsort för kemi- och fysikpristagarna vid den årliga Nobelprisutdelningen. År 1989 utsågs Ytterby gruva till årets ”landmark” av ASM (American Society of Metals) som årligen utnämner ”historical landmarks” för platser, byggnadsverk och liknande som har haft en signifikativ historisk betydelse inom metall- eller metallbearbetningsområdet.

Gruvan är idag ett naturminne, Länsstyrelsen Stockholm.

Ytterby varphögar är skyddade som naturminne sedan 1976. Naturminnet består av två åtskilda små områden på Resarös östra udde. Syftet med naturminnet är att bevara varphögarna ur vetenskaplig och kulturell synvinkel.
Bland föreskrifterna för naturminnet bör särskilt noteras förbud mot att samla bergarter eller mineral.

Lite om om mineralerna.

Det första ovanliga mineral att uppmärksammas var gadolinit. Övriga sällsynta mineral som tidigt identifierades var fergusonit, yttrotantalit, ortit (inkl. "vasit"), xenotim och zirkon ("cyrtolit", "anderbergit"). Zirkonen i Ytterby uppträder i ett flertal färger och former. I UV-ljus fluorescerar den svagt grönt. Andra accessoriska mineral som förekommer i pegmatiten är granat (spessartin), kordierit, apatit, epidot, titanit, gul-grön beryll, magnetit, ilmenit, kalcit, flusspat, klorit och bergbeck.
Av sulfider finns magnetkis, pyrit, kopparkis och molybdenglans. Som en på gadolinit sekundärt bildad produkt uppträder tengerit. Krysoberyll beskrevs först 1950, och så sent som på 1980-talet konstaterades förekomsten av analcim, laumontit, thortveitit, yftisit och keivyit-Y.
Värt att märka är att REE-mineralen i Ytterbypegmatiten

Litteratur.

Almström GK: Anderbergiten från Ytterby. GFF 45(1923)11
Almström GK Xenotimen från Ytterby. GFF 47(1925)290
Engström N: Undersökning af några mineral, som innehålla sällsynta jordarter. Akademisk afhandling, Upsala, 1877
Lindqvist B: I: Naturen berättar. Stockholm, 1989
Loof E: Österåker. Industrier i gamla Österåker (Hembygdsskrift nr 2), 1982
Mason B: Ytterby, Sweden; a classic mineral locality. Min Rec 2(1971) 136-138
Nordenskjöld I: Der Pegmatit von Ytterby. Bull Geol Inst Upsala IX(1908) 183-228
Petersson W: Studier öfver gadolinit. GFF 12(1890)275
Sundius N: Beskrivning till berggrundskarta över Stockholmstrakten. SGU ser Ba 13(1948)
Svedmark E: Beskrifning till kartbladet Vaxholm. SGU ser Aa 88(1883)
Zenzén N: Studier i och rörande Bergskollegii mineralsamling. Ark Kemi Min 8(1920)nr 1

Ytterligare aktuell litteratur finns på Föreningen Ytterby Gruva, samt pågående forskning.

YouTube filmer:
One Town, Four elements: Ytterby
Ytterby Mine Radioactive Rock Hunting.




©2001- GeoNord