Geologiska och mineralogiska termförklaringar

© 1998 Vidar Blom, Göteborg.
I utökad upplaga i samarbete med GeoNord

H

Hausmannit, ett svart, i tunna splittror mörkt brunrött mineral med fettartad metallglans och brunt streck. Sammansättningen är Mn3O4

Havsbottenplatta. en platta på havsbotten som består av tyngre bergarter än de i en kontinentplatta.

Hedenbergit, en svart till svartgrön pyroxen med sammansättningen CaFeSi2O3, där Fe i viss utsträckning är ersatt med Mg; ljusare ju högre Mg-halten är.

©2003 Geonord. Hematitkristaller, Uri regionen, Schweiz.

Hematit, se järnglans. Ett mineral som utgörs av järnoxid med formeln Fe2O3. I finfördelad form, till exempel då det uppträder tillsammans med kvarts i jaspilit (järnkisel), är mineralet blodrött, varför det också kallas blodsten. Finfördelad hematit i fältspat ger de typiska röda färgtonerna åt många porfyrer. Repas mineralet blir också det så kallade strecket rött. I större kristaller är hematiten blåsvart.

Hetfläck. Ett hett område i manteln under en vulkan.

Hornblände, sammanfattande namn en serie amfiboler med grön, svartgrön eller svart färg och utgörande silikat av Ca, Mg, Fe, Al, Ti och Na i olika proportioner.

Hornsilver, ett pärlgrått till svart mineral med sammansättningen AgCl.

Horst. En höjd som begränsas av förkastningar.

Hot spot. Se hetfläck.

Humit, humitmineral med sammansättningen Mg7(F,OH)2(SiO4)3

Humitmineral, en serie Mg-F-silikat med olika proportioner mellan forsterit, Mg2SiO4 och MgF2, där F ofta delvis ersätts med OH hübnerit, ett volframmineral med sammansättningen MnWO4.

Humus, (lat., 'jord', 'mull', 'mylla'), mörkfärgad, nästan svart, organisk substans i framför allt jord och torv. Humus är från kemisk synpunkt ingen enhetlig ämnesgrupp.

Hyperit, en diabasartad, noritisk gabbro med svartpigmenterad plagioklas hypersten, en rombisk pyroxen.

Hydrotermal kallas en mineralbildning där mineralen bildats ur varma vattenlösningar, avgivna av en framträngande smälta.

Hydroxyl. En term som betecknar en negativt laddad molekyl, som består av en syre- och en väteatom (en OH-jon). Vissa mineralgrupper som glimrar och amfiboler
innehåller vatten i hydroxylform.

Hydrotermal omvandling, omvandling av bergart eller mineral orsakad av hett vatten eller het gas.

Hytta. Anläggning för tillverkning av tackjärn, vanligen också utrustad med krossverk för malm, rostugn och masugn.

Hårdberg, sammanfattande namn för silikatbergarter.

Hårdmalm, ursprungligen beteckningen på kopparkisansamlingar i kvartsit i Falu gruva termen används numera ofta även om andra malmer i kvartsit och glimmerskiffer.

Häll, blottat parti av berggrundsyta.

Hälleflinta, beteckning på de bäst bevarade vulkaniska bergarterna i den järnmalmsförande formationen i Mellansverige; de mellansvenska leptiterna är omvandlade hälleflintor.

Hydraulisk kalk, bindemedel för puts och murbruk.





©2001- GeoNord