Geologiska och mineralogiska termförklaringar

© 1998 Vidar Blom, Göteborg.
I utökad upplaga i samarbete med GeoNord

B

Baltiska skölden, område med prekambrisk berggrund inom Norge, Sverige, Finland och nordvästra Ryssland.

Baryt, detsamma som tungspat.

Baryt, England.
©2001 GeoNord.

Basalt, lavabergart, karakteriserad främst av basisk plagioklas och rikligt med mörka mineral, främst augit, ofta även olivin, mera sällan hornblände och biotit. Bergarten är finkornig till tät.

Basisk kallas en bergart med låg kiselsyrehalt men hög halt av Ca (kalcium), Mg (magnesium) och Fe (järn) i olika proportioner (jfr sur bergart).

Basisk vulkanit. Så kallar man en magmatisk bergart med låg kiselhalt (ca 45–52 % kiseldioxid, SiO2). Exempel är basalt, diabas och gabbro. Se även Sur, Intermediär.

Basmetaller, avser vanligen koppar, bly och zink.

Bestrykningspigment, pigment för bestrykning av papper (levereras vanligast som slurry. Blandning av extremt ljusa, rena partiklar t ex kalkstensmjöl eller kaolin).

Bauxit, mineralblandning som är viktigaste aluminiumkällan.

Bergart, aggregat av ett eller flera mineral. Vanliga bergarter i Sverige är granit och gnejs.

Berggrundsgeologi. Läran om jordskorpans uppbyggnad och de processer som bildar och omvandlar bergarter.

Bergkristall, kristalliserad kvarts med väl utbildade kristallytor.

Bergkristall, Brasilien.
©2000 Geonord.

Bergsman. En bonde med rätt att producera järn och därmed också bryta järnmalm.

Beryll, ett glasglänsande, färglöst, blått eller grönt mineral av stor hårdhet Al2Be3Si6O18

Beryll, Dalby Östergötland, Sweden.
©2000 Per Hoel.

Biotit, mörkbrun eller svart glimmer, med starkt skiktad struktur är i huvudsak silikat av Fe, Mg, K och Al

Bitumen, sammanfattande namn för organiska ämnen, framför allt kolväten, i naturen; mineral och bergarter som innehåller bitumen kallas bituminösa.

Blandstenar, äldre metallurgisk beteckning på järnmalmer speciellt användbara för tillblandning till surare malmer i beskickningen.

Blindschakt. Schakt som ej når marknivån, utan endast drivits mellan olika nivåer under jord.

Blocklava. Lava som på ytan är blockig, ojämn och besvärlig att gå i.

Blodstensmalm, järnmalm huvudsakligen bestående av järnglans/hematit (se detta), som vid repning ger rött streck och är omagnetiskt.

Blyglans, ett grått, metallglänsande mineral med kubisk spaltning och sammansättningen PbS

Blyglans, USA.
©2000 Geonord.

Bockort. Gruvort som stöttas med timmer i tack och väggar för att förhindra ras vid dåligt berg.

Bomber. Lavabomber, klumpar av glödande lava som kastats upp ur en krater.

Bornit, ett metallglänsande, på friska ytor rödaktigt brunt mineral med sammansättningen Cu5FeS4.

Boudinerade, struktur bildad genom utdragning och brytning i avlånga kroppar av ursprungligen sammanhängande hårda bergarter omgivna av mjukare bergarter.

Boulangerit, ett blygrått till svart, trådigt mineral.

Braunit, ett svart eller brunaktigt mineral med fettartad metallglans och svart streck.

Bravoit, ett mineral med sammansättningen (Ni,Co,Fe)S2

Breccia, en breccia kan vara tektonisk eller vulkanisk; tektoniska breccior bildas vid förkastningar och överskjutningar genom mekanisk sönderbrytning av berggrunden, så att större eller mindre kantiga bitar uppkommer, vilka sammankittats av kvarts, kalkspat o d; vulkaniska breccior är tuffer, som nästan uteslutande består av kantiga bergartsbitar.

Breccia, Västerbotten.
©2010 Geonord.

Brecciemalm, beteckning för en del svenska sulfidmalmer med inneslutna rundade bitar av sidostenen.

Brokantit, ett i smaragdgröna kristaller uppträdande mineral.

Brokig kopparmalm, samma som bornit.

 
Bornite and chalcopyrite, Mexico
©2001 Geonord.

Bronzit, en rombisk pyroxen.

Brott, vanlig benämning på uttag av nyttosten (kvarts, pegmatit, granit etc); motsvarighet vid malmbrytning är oftast gruva; beteckningarna dock utan klara gränser (se även skärpning).

Brucit, ett färglöst, vitt eller grönaktigt mineral med sammansättningen Mg(OH)2; en Mn-haltig varietet är gulbrun (manganbrucit).

Bränd kalk, CaO (kalciumoxid). Se också kalcium. Kalkprodukt med huvudsakligast CaO. Framställd av kalksten där koldioxiden avlägsnas genom upphettning.

Bränd dolomit, CaO-MgO kalciummagnesiumoxid. Se också dolomit.

Byggnadskalk, bindemedel för mursten till byggnader.





©2001- GeoNord