UNDERVISNING & EDUCATION

Fluorit, La Viesca, Asturias, Spanien.
©2003 Geonord.

GIFTIGA MINERAL
© 1993 Erik Mofjell


Den dramatiska rubriken till trots är det inte meningen att här skapa panik bland samlarna, men faktum är att många mineral är farliga att handskas med om man inte vidtar nödvändiga försiktighetsmått. Jag tänker inte gå in på djupet och förklara exakt vari det farliga ligger hos vissa grundämnen utan bara redogöra för de faktorer som kan göra vissa mineral farliga.

Man brukar räkna att mer än 200 mineral är giftiga eller cancerframkallande och det är viktigt att man lär sig handskas med dessa naturligt bildade kemikalier på rätt sätt. Det finns flera faktorer som spelar in när man pratar om farliga mineral och det första man troligen tänker på är den kemiska sammansättningen. Generellt kan man säga att alla mineral som innehåller ett eller flera giftiga grundämnen är farliga.

Exempel på giftiga grundämnen är: antimon, arsenik, barium, beryllium, bor, kadmium, krom, kobolt, koppar, bly, mangan, kvicksilver, nickel, selen, tantal, tallium, vanadin, zink m. fl.

Detta leder oss osökt in på nästa faktor, nämligen löslighet. Som vi kan se ovan är barium ett giftigt grundämne, och barium finns det gott om i ett mineral som säkert de allra flesta mineralsamlare har hemma, nämligen baryt BaSo4. Men var lugn. Baryt är nämligen praktiskt taget olösligt i syror som saltsyra som ju finns i magsaften, och anses därför minde giftig (alltså inte ofarlig). Ett annat bariummineral däremot witherit BaCo3 är mycket giftigt om man skulle råka svälja det eftersom det är mycket lättlösligt i syror, t ex saltsyra.

Kornstorlek är en annan viktig faktor. Fina dammpartiklar av ett mineral har en benägenhet att lättare söka sig ner i lungorna och bäddas in där, än vad större partiklar har. Det annars så harmlösa mineralet kvarts ger på detta sätt upphov till den allvarliga sjukdomen silicosis (stendammlunga) när man sågar, borrar och slipar mineralet och stendamm frigörs och följer med inandningsluften ner i lungorna. Jag hoppas att alla som slipar sten är medvetna om faran i samband med slipning av smaragd och akvamarin.

Dessa är nämligen varianter på mineralet beryl Be3Al2Si6O18 och med slipdammet följer den mycket giftiga metallen beryllium ner i lungorna. En enkel men effektiv åtgärd är att använda andningsmask.

När vi ändå är inne på ämnet korn kan nämnas att kornets utseende likaså är viktigt att känna till. Många mineral kan sönderdelas i ytterst små fibrer som kan tränga in i vävnaderna och orsaka cancer. Dessa fibrer brukar gå under benämningen asbest.

Crocidolit- en fibrig variant av riebeckit som ger upphov till det skimrande, böljande ljusspelet hos tigeröga och falköga- har av någon anledning större förmåga än andra asbestmineral att tränga in i lungorna. Även här är andningsmask att rekommendera vid slipning.

Så kommer vi till ämnet radioaktivitet, ett ämne som har stötts och blötts i oändlighet och det finns lika många åsikter om farlighet som det finns samlare. Själv anser jag att det är bättre att vara överdrivet försiktig än slarvig. Mineral som innehåller uran och thorium är radioaktiva och vid det radioaktiva sönderfallet frigörs bl a den cancerframkallande gasen radon som sätter sig fast på dammkorn och följer med ner i lungorna. Det bästa skyddet mot radioaktiva mineral är att inte äga några alls! Har man ändå uraninit, thorianit, torbernit, uranophan eller andra radioaktiva mineral ska man inte förvara dem i boningsutrymmen utan i väl ventilerade lokaler där man inte vistas så ofta. Men hur ska man då veta om ett mineral är radioaktivt eller inte? Det finns ju faktiskt ett flertal mineral som är förorenade av större eller mindre mängder radioaktiva isotoper utan att man utläsa det den kemiska formeln för mineralet, t ex zirkon ZrSiO4 och manganocolumbit (Mn+2, Fe+2)(Nb,Ta)2O6 som är den columbit som finns i Högsbo pegmatitbrott. Ibland, tyvärr alltför sällan, kan man läsa om det i böcker dör mineralens egenskaper och utseende beskrivs, t ex ”Minerals of the World” av Rudolf Duda och Lubos Rejl, som finns i föreningslokalen och som säkert många har hemma.

Det bästa är nog att låna en Geiger-Müllerr.knare (GM-rör) som mäter strålningens intensitet. SGU kan ge råd om någon är osäker.

HÄLSOSAMMA GIFTER ??

Många grundämnen är i små doser nyttiga, t.o.m. nödvändiga, för kroppens hälsa och uppbyggnad. Selen är ett känt exempel. Kosten här uppe i den karga Norden är ofta selenfattig varför man uppmanas att inta tillskott i form av tabletter. Man skall dock vara mycket noga med att inte överskrida den rekommenderade dosen eftersom selen i för stora mängder kan ge upphov till allvarliga förgiftningssymptom. Handskas därför varsamt med selenhaltiga mineral som crookesit Cu7(Tl,Ag)Se4, weibullit Pb6Bi8(S,Se)18 eller clausthalit PbSe. Koppar, fluor, järn och magnesium är andra exempel på hälsosamma/farliga grundämnen.

De allra flesta giftiga mineral är sällsynta eller ovanliga, i all fall inte- utom i några enstaka fall- bergartsbildande. Det var ju tur, kanske man pustar ut, då är ju risken liten att man skulle få hem något av misstag. Fast å andra sidan, just genom sin sällsynthet är de ofta åtråvärda objekt bland samlare. Arsenolit och claudetit, bägge As2O3, samt calomel Hg2Cl2 är exempel på sällsynta mineral som är mycket giftiga.

Endast 0,1-0,5 gram (för arsenolit och claudetit) och 0,35 gram (för calomel) är en dödlig dos för en 70 kilos stor person. Kalcit CaCO3 , ett av jordskorpans vanligaste mineral, är faktiskt också giftig. Fast då bör man sätta i sig minst 350 gram innan det är någon fara å färde, och risken för att man skulle konsumera så stora mängder kalcit av en olyckshändelse får väl anses försumbar. Men det har faktiskt hänt.

Hoppas ni inte har blivit skrämda till att sluta samla mineral på grund av dessa uppgifter, det är ju onekligen skrämmande fakta. Med de allra enklaste försiktighetsåtgärder kan vara tillräckliga för att skydda sig och andra mot faror, som att hålla alla stuffer utom räckhåll för barn, inte förvara misstänkta radioaktiva mineral i boningsutrymmen, att använda andningsmask vid slipning, borrning och sågning av stenar och att tvätta sig om händerna när man har handskats med stuffer innan man äter smörgåsen etc.

Nedan följer en lista på mineral som kanske många har i sina samlingar och som anses hälsofarliga i större eller mindre omfattning. Listan upptar bara de vanligast förekommande mineralerna och inte de sällsynta rariteterna.

Anatas TiO2
Andalusit Al2SiO5
Anglesit PbSO4
Antimon, gedigen Sb
Antophyllit (Mg,Fe+2)7Si8O22(OH)2
Aragonit CaCO3
Arsenik, gedigen As


Gedigen arsenik, Storliden, Västerbotten, Sverige. ©2009 Geonord.

Arsenolit As2O3
Auripigment As2S3
Autunit Ca(UO2)2(PO4)2 · 10-12H2O
Azurit Cu3+2(CO3)2(OH)2
Baryt BaSO4
Beryl Be3Al2Si6O18
Bly, gedigen Pb
Borax Na2B4O5(OH)4 · 8H2O
Brookit TiO2
Brucit Mg(OH)2
Carnotit K2(UO2)2V2O8 · 3H2O
Cattierit CoS2


Cerussitkristaller med baryt, Imilchit, Marocko. ©2004 Geonord. storlek 4x2,5 cm.

Cerussit PbCO3
Cervantit Sb+3Sb +5O4
Chalcantit Cu+2SO4 · 5H2O
Chlorit En grupp monoklina och triklina phyllosilikater
Chromit Fe+2Cr2O4
Chrysotil Mg3Si2O5(OH)4
Claudetit As2O3
Colemanit Ca2B6O11 · 5H2O
Crocoit PbCrO4
Cryolit Na3AlF6
Cuprit Cu2+O
Cuprosklodowskit (H3O)2Cu+2(UO2) 2(SiO4) ·2 H2O
Eskoalit Cr2O3
Fluorit CaF2


Fluorit, Namibia, Afrika. ©2004 Geonord. Storlek 4x3 cm.

Forsterit Mg2SiO4
Galenit (blyglans) PbS
Gibbsit Al(OH)3
Gips CaSO4 · 2H2O
Greenockit CdS
Guld, gedigen Au
Halit NaCl
Hematit Fe2O3
Hydrocerussit Pb(CO3) 2(OH)2
Kalcit CaCo3
Kieserit MgSO4 · H2O
Koppar, gedigen Cu
Korund Al2O3
Kvarts SiO2
Kvicksilver, gedigen Hg
Kyanit Al2SiO5
Lithargit PbO
Magnesit MgCO3
Magnetit Fe+2Fe2+3O4


Malakit, Mashamba Mine, Shaba, Zaire. ©1997 Geonord. 4 cm tjock.

Malakit Cu2+2(CO3)(OH)2
Marcasit FeS2
Mascagnit (NH4)2SO4
Massicot PbO
Melanterit Fe+2SO4 · 7H2O
Mimetit Pb5(AsO4) 3Cl
Minium Pb2+2Pb4+O4


Molybdenglans, Knaben, Norge. ©1998 Geonord. Storlek matrix 5 cm.

Molybdenit MoS2
Molybdit MoO3
Monazit-(Ce) (Ce,La,Nd,Th)PO4
Nordstrandit Al(OH) 3
Olivenit Cu2+2(AsO4)(OH)
Penfieldit Pb2Cl 3(OH)
Pentlandit (Fe,Ni)9S8
Phenakit Be2SiO4
Phosgenit Pb2(CO3)Cl2
Plattnerit PbO2
Portlandit Ca(OH)2
Pyrit FeS2
Pyrolusit Mn+4O2
Pyromorfit Pb5(PO4) 3Cl


Realgar, Ciudad Real, Spanien. ©2004 Geonord. Storlek 4x3,5 cm

Realgar AsS
Reinerit Zn3(As+3O3) 2
Rutil TiO2
Scorodit Fe+3AsO4 · 2H2O
Selen, gedigen Se
Senarmontit Sb2O3
Sillimanti Al2SiO5
Silver, gedigen Ag
Sphaerocobaltit CoCO3
Spodumen LiAlSi2O6
Stibnit Sb2S3


Svavel xx på baryt, Machow, Polen. ©1979 Geonord. Storlek 7x4 cm.

Svavel, gedigen S
Sylvit KCl
Symplesit Fe3+2(AsO4)2 · 8H2O
Talk Mg3Si4O10(OH)2
Tenorit Cu+2O
Thorianit ThO2
Thorit (Th,U)SiO4
Topas Al2SiO4(F,OH)2
Torbernit Cu+2(UO2) 2(PO4)2 · 8-12H2O
Tremolit Ca2(Mg,Fe+2) 5Si8O22(OH)2
Uraninit UO2
Uranophan Ca(UO2) 2[SiO3(OH)]2 · 5H2O
Valentinit Sb2O3
Villiaumit NaF
Witherit BaCO3
Zeunerit Cu+2(UO2) 2(AsO4) 2·10-16H2O
Zincit (Zn,Mn+2)O
Zircon ZrSiO4




©2001- GeoNord